Så va en hemma från en vansinnigt inspirerande helg! Tänk om man kunde ha Christina sittandes hemma på en goe stol och varje gång man grunna på nåt man ville veta så tryckte man ...exvis ...på näsan, och så rabblades svaret upp. Så kunde man släpa ner henne till paddocken så man kunde göra samma sak där...

 Fast det skulle ju va för lättvindigt antar jag...det e MENINGEN att man ska slita sitt hår i förtvivlan när man inte fattar, för att sedan komma till sans och börja använda de få celler man blivit beskaffad med. (Det är därför jag har så långt hår-jag måste ha å ta av...)

 Det är då man utvecklas....När nåt känns konstigt så utvecklas man, har jag fått lära mig i helgen!

 Och jo jag tackar för det...jag som v

Nu ska jag berätta om min lilla tour till hemlandet!

Det är nämligen så att då min far är litte krasslig (det där med kräftan i halsen) så erbjöd hans två äldre avkommor att forsla hem hans räserbåt från paradiset.

 Paradiset ligger på en ö i Värmland(var annars...?) Räserbåtskrället skulle enligt order transporteras exakt rakt på båtkärran ned till ena avkommlingens domäner i Dalsland. So be it!

Min kära bror och jag avreste med Grålle-V6 på förmiddan så att vi lagom skulle anlända till Mormor och Morfars middagssupee!

 Middagen som serverades var som vanligt helt UNDERBART GOOOOOOD!

Mätta och belåtna  styrdes Grålle-V6 med bihang ned till hamnen där vår Morbror kom och assisterade taxi ut till Paradiset.

Väl ute på Öna visade Morbror stolt upp sitt nya livsverk "Nya Stugan". Den ble gör mysig får man säga! Men eftersom jag e litte gammelmodig av mig så föredrar jag den "Gamla Stugan" som det till råga på allt elände nu för tiden  e el indraget i...Ja visst, det e praktiskt...men som sagt...en har klarat sig i över 50 år uttan el i gemaket så jag måste erkänna att högst personligen så hadde det gärna fått va så i 50 år till....

 Men jag har ju alltid haft extremt svårt för förändringar här i livet, en kan ju inte va perfekt....

Lilla Tim hadde fått äran att hänga med på trippen och jag såg till att han fick motion i det (för mig) ganska obadvänliga vattnet. Det verkade tillslut som om Timmen tyckte det samma för det blev enna svårare och svårare å få han och hämta pinnar i plurret.

Tillslut, när min händige bror Ägick  fixat och donat litte va det dags för avfärd hemåt. Räserbåten vevades igång och så lät det

-Ja Du Tim, nu blir det åka av!

Ägick la i full trottel och det bar av.

-Men va f...n?!?! Va snett ratten måste stått...

Jag hann å tänka

-aaa det måste den...

innan jag insåg att räserbåten hade styrt sin kosa mot lann och tänkte minsann hålla den kusen hur än svettig styrman slet i ratten.

Men min pärla till bror fann sig i en bråkdel av en sekund och slog av farten fort som en grisblink.

-Nä nu jäv...ar, nåt e riktit fel, den styr bara åt höger!!!!

Undertecknad grabbade tag i en paddel och studsade elegant (läs kravla) upp på främre däck, där det paddlades för glatta livet, då den starka sjön gjorde att vi obönhörligt fortsätte kursen mot land. (Plast mot klippa=inge bra kombination)

Min flinke bror rusade från kommandobryggan till aktern och greppade den kraftfulla motorn och lyckades vri den så att vi undvek den stundande katastrofen. Vilken HJÄLTE!

Hela vägen in till kaj satt jag beredd med paddeln,matros Tim blev förpassad till hytten och hjältebror fortsatte att styra genom att vri motorn åt önskat håll.

Till slut va vi i hamn! Nu skulle kamikazeräserbåten upp på transporten, och eftersom min far har mycket tekniskt begåvade avkommor avlöpte lastningsproceduren elegant.

Kosan styrdes återigen mot Mormmor och Morfar för ett adjö, för att sedan styra kosan mot "Sola i vacker Värmlansk stad"

Det är tyvärr inte så ofta jag och min bror träffas nu för tiden så det var GÖÖÖÖR skoj att spendera denna tid med honom. Jag saknar honom MYCKE och ofta. Väl framkommna till hans våning bjöds det på GÖÖÖR GÖTT kaffe och mer tjöt tills det va dags å återspänna ekipaget och bege oss söder ut-Grålle V6 med bihang och räserbåt och jag.

Väl i känd metropol i Dalsland blev det en kvällsvisit hos Ulle-Bull. Alltid lika skoj å träffa henne oxå, diverse häst och gårdsnack avlades innan jag masade mig hem till Gårn igen.

Så jag får säga-eftersom jag inte ofta lämnar gårdsplan-att det va en kanondag! (Trots att vi höll på å krascha räserbåten i badberget-och därmed fått en flygtur vi antagligen sent skulle glömma-om vi klarat livhanken ;-)

På återhörsel!

Eiram-the sjöbuse