Ingen utedag idag precis....

Det här va vad som mötte mig när jag titta ut i morse.....

Har febrilt försökt söka arbetsinspiration idag men uuuuuh...idag går det segt!

I desperat sökande efter inspiration har jag flummat runt lite på nätet...Då det inte händer så ofta så får det väl va hänt....Jag tycker annars att det har en tenden till å urarta tidsmässigt dock, me ibland blir man onekligen fast....

Hittade en snutt film på You Tube med Nuno Oliveira som jag blev lite hypnotiserad av....http://www.youtube.com/watch?v=3P9ERGdql48 Och det gör inte saken sämre att en av mina favvomusikstycken spelas till....mmmm se å njut!

På Återhörsel

Eiram-i drömmarnas värld

Hmmm...det är inte lätt att ha en arbetsnarkoman till häst som inte förstår vikten av att hålla sig i styr...

Tack och lov så har han inte några spök-sviter kvar (se ovan...) sen öroninflammationen i vintras längre! Här en bild tagen från i våras av Ryrvikskan i Hagen, som tack och lov gav mig ovärderliga råd och hjälp för att bygga upp vårt  gemensamma självförtroende för varann igen!

 Sixpack är ju som sagt lite nedsatt i sitt högra bakben av någon anledning. Då jag först trodde jag kört sönder honom på travbanan, så insåg jag snart att inte detta var fallet , utan det var väl droppen som fick bägaren å rinna över. Då man med facit i hand alltid är så jäv---a smart.... 

 Synd att pållen i detta fallet, inte uppvisar samma tecken på smarthet (i min lilla värld i alla fall...)Han ska ju givetvis hållas i herrans tukt och förmaning och INTE springa, halvkonvalecent som han e....Då jag vis av erfarenhet vet att han springer när jag byter hage och särskilt i mindre hagar, så har inget ändrats, så han går fotfarande i sin sommarhage för att det lilla monstret ska hålla sig i styr....

 Det har gått bra....

Tills igår!

I Måndags var nämligen Kiropraktor S här och knucklade med honom och Maja. Åhh va bra allt kändes efteråt! (I min hjärna och i pållarnas lekamen)

 Nu e dom fräscha som nyponrosor tänkte jag glatt!

Sixpack hade dock fått massa knepigheter i ryggen som han inte haft förut, berodde det på avlastning av det onda benet? Eller som min magkänsla säger, på hans lilla (Jävlit otrevliga om jag får utrycka mig vackert) ehum...vurpa han gjord i sandlådan för några veckor sedan...

   foto:Emelie Lindohf

 Då han som en lugn och samlad liten pålle (Se ovan....) på snöret (att observera;på bilden är det arbete på två snören....), plötsligt kom på att det gick för långsamt.....Och gjorde en sk...ehum Sixpack...dvs okontrollerbar rivstart för å få utlopp för sin energi-typ plattan i mattan och lakrits i vägen...Inkluderat ett PLATT FALL denhär gången)

Nåja Kiropraktor S fiktade till igen i alla fall!!! 

JA så igår då...Pållarna ska ju VILA några dagar efter dylikt ingrepp och då ville jag inte göra någon morgonträning med dom ett par dagar så dom "kommer i kroppen igen".

ATT GÖRA MISSTAG TILLHÖR LIVET?

Det var ett MYCKET dåligt val...

 När jag släppte ut Sixpack så fullkomligt exploderade han i ett fyrverkeri av en kombination av att vinna GALOPPderby och visa upp en egenkomponerad version av Spanska RIdskolan-den HÖGA skolan....Jag kan faktiskt nog påstå att denna uppvisning varade x-antal MINUTER. Då jag inte betalat inträde till denna show så kände jag att jag ville gå därifrån och glömma att jag sett den...Det är efter att man sett dylika saker som man blir AKUT religiös...

-Hans ben, hans ben, hans ben, ringde det frenetiskt i huvet på mig.

-Snälla, snälla sluta! Brast jag till slut ut med sprucken röst, vilket resulterade i att Sixpack kom farande i ännu högre hastighet mot mig där jag stod å försökte så ljudlöst jag kunde hälla ut höet ur påsen så han inte skulle se och höra mig från andra änden av hagen där han stod och hade sin uppvisning.

- Hon gillar min show!!!Hon gillar den verkligen!!! Ja då ska hon få se vad jag kan! Tänkte nog Sixpack där han formligen flög fram mot mig.

 Ja där stod man som ett äkta fån med en precis krontokig 19årig häst som dansade runt en i någon dans som hette typ "INTE NUDDA MARKEN".

SJÄLVÖMKANDETS MÖRKA TILLVARO

I den stunden insåg jag att jag bara är en ynklig liten hästägare som inte kunde göra ett skit åt situationen annat än å gå in å ömka mig över att nu blir han säkert dösjuk i benet och mörker, mörker...

Var väldigt nedslagen en liten stund, men sen va det dags å skärpa till sig.

 Jag har ju ändå betämt att han ska bli helt bra igen och så får det bli! Inga negativitetstankar får smyga sig in i mitt huvud. Bort Bort Bort...

 Som min massör säger

-Hästar rör sig inte mer än dom känner att dom kan, om dom får välja själva!

Jag får väl intala mig att hon talar sanning-det är åtminstone ett sätt att se det från den ljusa sidan...

   foto:Ann-Louise Ryrvik

-Ja sesådär ja...nu har ho rava bak igen...dessa underliga människor...

NY DAG NYA TAG

Men vis av erfarenhet sen igår, så blev det lättare skrittträning i morse vid handen. Det var mycket populärt, för Sixpack ville inte ens gå ifrån mig i hagen. Han brukar betee sig så när han är väldigt nöjd med sin prestation, väldigt sött beteende faktiskt. Då vill han på nåt vis fortsätta att träna fast vi e klara. Ingen är lyckligare än jag när han gör så, så tyvärr fick min 3dagars-komma-i-kroppen-vila på honom stryka på foten för att tillgodose hans mentala hälsa. Det bästa av allt är att benet faktiskt är MYCKET svalare när vi gjort nåt. Och jag har hört nånstans att kroppen å huvet sitter ihop...så det ena gör underverk för det andra...

Så i skrivandes stund känns det allt ok igen....

INSIKT/SENSMORAL

Som hästägare har jag förstått så mycket som att man balanserar hela tiden på gränsen till att bli tokig på riktigt.

Ena dagen stor lycka, nästa ...tja...va f..n som helst

Vem vet... i morgon kanske några mystiska farbröder med vita rockar står med en dito tröja med långa ärmar och väntar på gårdsplan....Vem vet...?

Men jag vill tro att man ändå måste tänka positivt in i det längsta (Tills motsatsen är bevisad åtminstone..), för jag hoppas å tror, att det smittar vidare!

På Återhörsel!

Eiram-i gränslandet

Jag har aldrig varit en fan av höst... Men på nåt vis uppskattar jag den mer och mer för varje år. Hösten kan vara otroligt vacker, lugn och skön. Men det är innan alla löv trillat dän....sen är det bara styckt ute...om det inte e vit fin snö förstås. Undrar varje år hur man ska orka sig igenom vintern....men det går på nåt vis ändå. Mitt mål är ju den 22 december ungefär...då går det mot ljusare tider!

 Trött och soljäst pålle får för omväxlings skull hämtas i hagen Han brukar komma i full galopp när jag ropar men just nu är jag bara glad när han inte har den hastigheten....

Den andra pållan var mer på hugget!

FOTOSESSION

Då gårdagen vigdes åt lite fotografering, då fler bilder skulle läggas till mappen presentationsbilder av 1st serietecknare (alt. figur... ) Så kom Emelie Lindohf och drog av ett gäng bilder. Underbart å få så fina bilder på sina älskade pållar!

Fotografen tjyvrider lite på ett av motiven oxå...Är det dethär dom kallar stille-ben...?

TRÄNA, TRÄNA OCH ÅTER TRÄNA

Var förra helgen på helgkurs med CHristina Drangel. Lika intressant och givande som vanligt! Och läxan var extra rolig denna gång!

    Hade med min lilla docka Maja då das grosse Lehrer Sixpack är lite konvalesent (igen...)

Känning av gaffelband bak denna gång...Lite handbroms vänster varv vid ridning (det var svårt å skilja på skit bakom snöret eller knackit under sadel...)och värme efter att jag körde på travbanan gjorde att det masades iväg till veterinär för check. Och å jodå...min magkänsla när jag kände värmen efter jag tog av honom bandagen på travbanan, var riktig...gaffelband...

 Ingen hälta kunde uppvisas på böjt spår (även om jag kände att jag behövde gå i något mer drivande position i v. varv) Markerade på böjprov, men det släppte fort. Men ultraljudet talade sitt tydliga språk....Skönt i allafall å veta va det är man slåss emot!

Sakta upptrappande arbete och återbesök om 2månader lät domen. Måtte det bli bra igen...

Jag har ofta assistenter när jag tränar....På både gott och ont

HELGKURS

 Maja sken som en sol hel helgen och hon verkade uppskatta vår lilla utflykt till Falköping.

Det är alltid så trevligt att åka till Ellen i Falköping. Så otroligt trevligt och gemytligt, god mat och härlig atmosfär!  Man vill knappt åka hem, så mysigt är det!

LÄXA 

Ja den roliga läxan då?

Förutom att jag ska bli ännu mer noga med att träda över och "bubbla ryggen" i skritt och trav så ska jag börja känna på galoppen!

Först får man ta lite fart....

 Då jag fick smaka grus förra hösten så har jag haft lite skeptisism ang denna gångart...Men nu vet jag vem som ska lära mig trygghet igen!

 Jo SUPERMAJA!

Det gäller å hålla tungan rätt i mun...och i varsin mun!

TREVANDE FÖRSÖK

 Ska börja lägga in lite tramp (piaff) i mina ridpass oxå. Nu i början är det ju små lyft och bara några få steg, sen så är det framåt nedåt igen, men himla roligt att kunna få börja i alla fall! Hoppas på att detta kan hjälpa Maja å stärka galoppen! Nu ska jag bara lära mig att inte störa henne.....å det är inte så lätt! Men övning ger färdighet säger dom ju...

Här har vi gjort halt...Jag är djupt koncentrerad...synd bara det mer ser ut som om man har dretet ner sig bara....

Hon e sååå go min lilla Maja!

Och det är DU med, Sixpack!

Så ungefär såg en höstdag ut i Långebo. På kvällen blidde det Idol med gubben och jag surade ihop för nu är det två jag gillat som åkt ut redan! Minst 5 stycken av deltagarne skulle enligt min åsikt stått före dessa två på tur ut ur tävlingen! Men ja ja sånt e livet

IDAG

Idag har jag KORS I TAKET och NU BLOMMAR ASFALTEN alt. JESUS HAR ANTAGLIGEN KOMMIT TILLBAKA OCH FAN BLITT RELIGIÖS befunnit mig på ett köpcentra under hela dagen. Min kära mor och min kära Gubbe har bildat en pakt (kära pappsen är nog oxå med på nåt hörn) Pakten innebär ungefär; -Släpa ut den övervintrade hippien i affären, så hon hittar nåt respektabelt å ta på sig!

 Nåväl...började shoppingturen med 2st vojlockar och en goe körpisk på Hööks, så jag va nöjd och belåten från början! Sen bar det av mot haute couturen eller va f..n det heter. Och jaaa -jag fick en hel del kläder till livs och framför allt äntligen NYA GOA STÖVLAR som jag kan GÅ i!!!! (så jag slipper knata runt med Montainhorse med stålhätta på exvis krogen....yes-har förekommit, har vittnen till detta....tyvärr...)

Är helnöjd med min dag i affären trots allt och jag och mamma hade görtrevligt!

Vill passa på att officiellt inflika

 -TACK MAMMA, PAPPA OCH GUBBE! Ni vet för vad!!!!

På återhörsel!

Eiram-the modeguru

Ingen samling idag, BARA PÅSKJUT!!!!!!!!!!!

DRÖMMAR ÄR TILL FÖR ATT UPPFYLLAS

Idag har jag och min lilla älskling (i detta fallet min häst Sixpack) varit och förlustat oss i Värmland.

Min kusin U har assisterat vid skapandet av bildbevis från detta event. Senast jag gjorde dylik manöver på ovalen var väl sisådär 20 år sen...kanske mer. Och då vet jag att jag brukade fantisera om den här dagen....

 Dagen då jag travar på banan med alldeles egen häst.

Swosh! Så var nämnda antal år förbi och jag satt där i på banan bakom MIN EGEN HÄST!

Hmmm...nåväl att det var en barndomsdröm, men jag undrade faktiskt ärligt ,när jag lastat min älskling i lådan och var på väg uppåt, om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk...

 Ovan nämnda häst har inte haft en vagn bakom sig på 4år ganska exakt....Han är dessutom 19år, även om det inte syns och ja ja massa hemska tankar som skenade iväg i...ganska bildligt talat oxå...

 Men jag beslutade mig ändå för att lita på honom, han kan onekligen denna procedur mycket bättre än jag...

KONSULTATION

Då jag gör litte jobb åt "min hemmabana" i form av lite kluddande med penna, kritor mm som jag tänker rapportera mer om senare  så var detta med jobbet egentligen huvudsysslan för dagen, och det här med hästen bisysslan....Kalla det två flugor på smällen. Skulle ändå upp....

Här en pastellmålning( blev lite knepiga färger i kameran) på en känd Årjängshäst som blev Världmästare 1987 nämligen Callit(f.1981 rek.1.12.4a  e.Tibur-Cahoot kutade till sig 8,8 millar dessutom...) Har faktiskt klappat Callit en gång på 80talet...Då tvättade jag nog inte handen på en vecka! Han var en otroligt vacker häst, med en härlig utstrålning. Denna bild kommer kunna beskådas i verkligheten nästa sommar på Nordiska Travmuseet tillsammans med ett gäng andra Årjängs-kändisar i hästvärlden.

Ringde min Morbror G och hörde mig för litte och det var grönt-jag kunde komma.

Sen skulle Kusin U sättas i lite arbete, (precis som om hon inte hadde nog...)

Kusin U i sitt rätta element

UPPENBARELSE

Jag äntrade Årjängs Travbana klockan 1100 och då va det fullt med liv och rörelse. Precis vad jag inte ville ha!

Men ja ja, nu va det garanterat "kört" att backa sig ur det hela. Bara att köra loppet hela vägen ut så att säga.

 Sixpack lastades ur och nu har jag faktiskt sett en häst tappa hakan alternativt bli religiös och tro sig ha sett Häst-Jesus!

 Sixpack ägnade inte en sekund av de minuter han stod med lyftat huvud och drog in atmosfären i någon slag shockblandad glädje paralysering , att se åt stallbacke eller stlllängor- det var banan som var i fokus och hästarna som befann sig där.

 Finns det riktiga hallelujamoments så var det nog ett sånt för honom.I den stunden visste jag att jag gjort rätt som efter 7år släpat han till en travbana igen.

- Nu jävlar får en äntligen springa igen, tänkte han nog.

EGEN HÄSTSKÖTARE

-Som det anstår en stjärna, så måste man ju ha mer än en upp-passare. Åtminstone en som kontrollerar vad den andre gör...,det är nog säkrast så, tänkte Sixpack och blinkade åt mig.

 Kusin U hade lovat att va behjälplig med diverse handräckning.

Då hon är proffs på detta med traveriet så anlitades hon som påselare, för jag (som faktiskt kan, tro det eller ej, sela på en häst utan problem...) blev så nervös att jag skulle ställa till ordentlig oreda på banan, så jag beordrade henne att snöra fast rockarden (som jag snällt fick låna TACK TACK TACK-för min rockard går inte å marklyfta och Grålle-V6 skulle inte gå å styra, för hjulena skulle inte nå ner till backen, om jag hängde den bak på hästeböla) och passa på att se så jag sätt fast alla andra snören enligt reglementet. Hon fick av samma anledning surra fast bandagen på bakbena på pållen. Jag såg för min inre syn ett garnnystan på banan...ambulans, och allt möjligt folk och fä....som skulle visa avog inställning till mina förehavanden på banan.

Med alla snören på rätt plats+mössa (mot fartvind i hans känsliga öron) och lite avbländning av vänsterögat (det verkar vara där han ser spöken när han ser några) så fanns det ingen återvändo.

Började med lite voltarbete på stallbacken...travgubbsen kolla nog i smyg och undra va det va för tok som körde i åttor runt runt runt, men det sket jag i...man måste kolla styrningen,gas och broms innan man kastar sig ut i ovissheten.

Åhh va fin han är å köra!!!!!Sååå lyhörd och mjuk! Jag va såå stolt!

NU JÄVLAR

Började med att skritta första varvet och det gick fint. Joggade sista 200m dock, Kusin U skulle ju plåta och det är liksom ingen zoom att tala om på kameran.

Har kört bilderna genom photoshop för å zooma efteråt i stället. 

 Hon hade lite snålt om tid så jag beordrades att öka farten... så det blev te å vända ner på innerspår bakom tornet och jag behövde INTE gasa om man säger så!

Det va då jag insåg att jag glömt mina skyddsglasögon hemma.....

 Och inte tänkte på å fråga Kusin U om detta heller....(Hon hade ett par i bilen, kom det fram senare)

Det var inte lätt att hålla minnen stängd när man va så glad!

 Så ibland fick jag spotta och fräsa...

Men det va dock det enda maskineriet jag fick grus i!

STÅLFARFAR

Kan man lagra kondition, eller e jag för mesig? Kör jag för klent?

Hästen andades knappt och har inte sprungit på det viset på 7år-kan nämligen inte räkna dom "motionsrundorna" han gjort på vägen hemma för några år sen hemma hos mig.

Nu tränas han ju faktiskt nästan dagligen, men man skulle tycka att det liksom e på ett annat sätt....

Kusin U fick dra vidare och jag gled några varv till på banan i varierande hastighet.Det sista våga jag ösa på lite mer....Jag tänkte att Sixpack är ju lycklig och vill springa så då får han det! Jag hade ju ändå till MIN stora lycka banan i princip för mig själv vid dethär laget.

TORSDAG 1130; Banan stängd pga av övningskörning......?

Jag vet inte om stiltjet på banan förgåtts av någon utskickad varning till alla som ev tänkt träna sina hästar efter kl 1130. Men en eloge två modiga män med sina två små ett-åringar vågade sig ut.

 Jag kan inte hjälpa det, men det såg för sött ut. Det tyckte nog Sixpack oxå för han ville gärna göra dessa två sällskap. Tyckte inte det va lämpligt utifall jag skulle råka skrämma dom, (eller kuskarna) på ett eller annat sätt så jag höll mig undan.

 Hade det inte varit för att jag är så rädd att han ska bli skadad, (överbeskyddande velourtankar) så hade jag nog dratt på lite till- för pulver och fart saknades INTE och han andades ju knappt, men jag tror det va lagom ändå...Men om han fixa detta- så tänker jag minsann ta med honom nästa gång oxå!!!!

DAGEN EFTER....

 I skrivandes stund så har jag inte vågat mig ut än för å kika på hans ben-men han va pigg som en lärka när jag kom hem efter strapatsen, så han verkade helt oberörd av vår lilla annorlunda utflykt!

 Ska rida honom sen, då känner jag garanterat hur han tagit det hela....

Sixpack f.1990 rek 1.14.2ak e.Pecka J:r-Peridot Pride som ändå kutat ihop ca 670 tusingar och han startade faktiskt 162ggr, Callit "bara" 109....men så fick Callit ihop det med massa brudar oxå så han hadde inte tid längre att springa på banan.......

Jag känner mig så lyckligt lottad, jag har två underbara hästar som går att använda till det mesta! Och vi har roligt tillsammans, det är det viktigaste av allt!

Nu ska man bara se till å skaffa E-kort till Transporten så jag kan ta med bägge...

På Återhörsel!

Eiram- som råkade missa Derbyt med en hårsmån i år.....Får satsa på Elitloppet nästa år i stället

Så där ja nu har jag varit i Hagen och snott nåra bilder från Bentkursen.

Alla foton nedan är tagna av Ann-Louise Ryrvik

Kika gärna in på http://www.hastochhund.bloggagratis.se 

Där kan man se bilder på fler av deltagarna under dessa två roliga och lärorika dagar....

VEM HAR SAGT ATT LIVET SKA VA ENKELT?

Hmm...är det inte lite omvända roller.....Här har tydligen jag fått för mig att instruera Bent om nåt...snacka om tokfasoner och hybris!

Men här har jag skärpt till mig igen och jag och Sixpack lyssnar efter bästa förmåga.....

Jag kan tala om att så här "fint" satt jag INTE ofta på dessa två dagar!

Men här lyckas jag i allafall få till en sluta till slut.....å se lyckan sprida sig i nyllet på mig!

Bent stack emellan med lite vapenexcersis och här tar han sikte mot en icke ont anande publik....Ni ser varför slutan kan va användbar på nattliga ridturer....glöm inte lämpligt tillhygge bara.

En grupp karoliner-rekryter som är så gröna att dom inte fått på sig uniformerna än....

Men se där! Va flotta de blev...män i uniform...mmmmmm

Ska nog hyra in trumkillen så han kan stå i hörnet av paddocken å hålla takten åt mig här hemma! Han va dretduktiger!

Sen va det dags för Bent å slita sitt hår igen....Och dethär var inte den störst uppvisade slagsidan jag presterade kan jag tala om!

Bent gjorde så gott han kunde för å få ordning på ostyrigheten, han va faktiskt nära å ge upp några gånger och jag förstår han innerligt....

Men vi fick tillslut upp farten!

Och när det flyter på så blir man liksom salig de få sekundrarna det gäller!

Dag 2 Bättre ljus och något lugnare sits....öhhh

Jag var inte ensam om att ha varmblodstravare! Här den mycket elegante "Prinsen" ( IRIAS SON f.94 e.Moment of Magic-Satopay ) och hans stolta ägarinna! De klarade ett godkänt väpnarprov! Denna prestation lyckades även Jessica med sin King´s Sassina. För fler bilder på dessa -se ovan nämnda häst&hund blogg!

Ja det va litte bilder det!

På Återhörsel!

Eiram-som är glad att hon sitter i en fotölj just nu.... ;-)

I väntan på andra bilder från helgens event, så sätter jag in en historisk bild från svunna tider.

Här är i tidigare inlägg nämnda GRÅkappa, nervös menig sittandes på fåle anno 1978.

Bilden är tagen av Sopemadingen på Bent träning i Februari 2008, 2 veckor innan sagan tog slut....Hon fattas mig så fortfarande och önskar hon kom galopperade tillbaka till mig.

foto: Emelie Lindohf  www.debijantes.fotoexpress.se

 Jag är dock jättelycklig över att få se hennes dotter (hästen till höger Sheherazade Nor f.1998 e.Sack 907) ha blivit bästa väninna med Maja-och det värmer i hjärtat när jag ser dem sida vid sida som knoll och tott.

 Ibland när jag leder dem till och från hagen så får jag en känsla...går det inte någon mer bakom? Det slår aldrig fel för varje gång jag får känslan så vänder sig Maja om och ska kolla...(Antagligen sänder jag givetvis ut nån signal som Maja uppfattar, plus att mina två grå har vild fantasi...)

 Men det har likt förbannat gett mig kårar några gånger i sommar. Men varje gång så blir jag sen varm inombords...för om det är någon där, så finns det bara en det kan va - och henne älskar jag över allt annat - så hon får gå igen hur mycket hon vill!

High Stock xx f.1978 e.High Line (e. High Hat- e.Hyperion) - Venture VII-Sunny Boy III - Nearco 

Sommaren 2007 

På Återhörsel

Eiram -som gärna önskar att bli hemsökt

Bilden är tagen av Sopemadingen och jag hoppas hon inte misstycker att jag publicerar den såhär.... 

PILLER MOT KOLLER
 Så där ja...nu har man överlevt denhär kursen oxå. Lika kollrit nervös som vanligt. Värst var första passet givetvis -så till den milda grad, att färgen försvann från mitt ansikte när jag klev av min tappre kompanjon. Tänk om man ändå hade lite mer balans på nerverna....En blivande väpnare (med oxå en granne pålle av samma ras som Sixpack) kom till min undsättning och gav mig nåra homeopatpiller som skulle göra att de två grå jag är beskaffad med, sluta irra omkring som i den ändlösa rymden. Om dom funka eller ej vete gudarna, men dagens sanning är att det gick mycket bättre pass 2...

  Skulle nog bett henne om nåt piller mot resten av kroppen idag...För idag sträva jag, men tyckte ändå inte kroppen hängde med. (Mindre än vanligt alltså)

 Ja ja man kan ju bara göra så gott man kan!

MIN VACKRE FÅLE

 Sixpack har skött sig likt en gud hela helgen och jag är stolt som tuppen!

Så ruggit tålmodig och snäll. Kan man gifta sig med en häst?

(Gubben min segar ju ändå med bröllopsplanerna... ;-)  )

KAROLINERNAS INTÅG I ....ridhuset

 Ett nytt inslag på kursen var en grupp kavallerister från 1700talet som övervintrat och uppenbarligen klarat marschen över norska gränsen då det begav sig.

Hästarna var en brokig skara, men jag tror att det gick ju även styggt åt hästarna på ovan nämnda marsch. Så då tager man vad man haver och finns att tillgå och det är ju då inte säkert att alla fålar är stöpta i samma mall och erhåller enhetlig färg. Då marshen antagligen tagit på krafterna och männen (+ en maskerad kvinna) behövdes exercisen putsas på lite. Detta gjordes med ömsom rappa ordrar och något fördröjda dylika från Bent, som tyvärr inte hade sin grå slängkappa på sig, då han för dagen var iklädd sommarkostym. Annars hade man nog trott att den där kulan vid Fredrikshalds fästning missat sitt mål....

  Oooops, förlåt...det va ju farsan till ovannämnda härförare som bar GRÅ kappa....nåja-gubbsen hadde samma uniform i alla fall oavsett.

ATT VÄRJA SIG

 Senare på Söndag var det en genomgång i fäktandet ädla konst från både häst och till fots. Fråga om jag fick ingå i truppen som skulle öva skarpt i ridhuset (tack och lov utan häst-annars hade inte tanken slått sig) men när det blev dags fick jag kalla fötter då jag insåg, att jag för tillfället skulle va gla om jag kunde hålla mig på mina fötter utan att göra en "Karl XII" (dvs snubbla på sina egen sporrar och hamna i prekär situation.....) Så det får bli en annan gång....vore sköj, då jag får erkänna att gillar sånt där litte grann...Jag har ju ändå en kort militär bana inom flygvapnet på på 90talet.

 Di första stridpiloterna var faktiskt kavallerister och så där ja!

Cirkeln är sluten....   ;-)

Förhistorisk stridpilot som jag känner viss samhörighet med, då jag vet hur det känns att snubbla på sporrarna

NYCKELPIGA

 Nå väl, det var en otroligt lärorik helg och jag var så glad att jag fick så mycket nya nycklar (och borttappade gamla....) till min fortsatta strävan mot bättre harmoni mellan mig och de tappra tålmodiga kompanjoner till hästar som jag lyckligtvis har i min ägo.

  Ska försöka fixa tag i nån autentisk bild från eventet oxå. Jag fastnade faktiskt både på stillbilder och rörliga bilder den här gången, väntar med spänning på di rörliga, för å se vilka ticks jag har för mig...

MOT NYA DRABBNINGAR

 Nästa event blir för Christina Drangel i September och det ser jag verkligen fram emot.

På Återhörsel

Eiram - med di få grå

 Det började för ett år sedan...

Jag var på Hästens Dag i Ed och sålde lite vykort och original. Det var jättetrevligt, men tyvärr öppnade sig himlen-och den va konstant öppen hela dagen förra året. Inte en människa eller häst var torr någonstans. Jag höll mig på en glasad veranda så jag var ju förhållandevis torr, men ändå.

Det blev ju av ovan nämnda orsak lite manfall för arrangören- men positiva som de är i denna Dalsländska metropol så lät det

- Det blir nog bättre nästa år!

 Och det blev det!

Då jag trasslat till det lite för mig....så medföljde även en styck häst denhär gången.....

 Jag hade för ett svagt ögonblick lovat att medtaga dylikt djur sedan ett år tillbaka-men vissa saker förtränger man gärna. Så fem dagar innan evententet uppdagades detta....

 Och jag höll vad jag lovat....

Det va inget märkvärdigt....bara visa lite mjuk ridning....ehum.....

Då jag för ett år sedan, när jag blev tillfrågad ang detta, tyckte jag att det va lugnt...(-Det är ju ETT HELT ÅR kvar, är garanterat mycket duktigare då än jag är nu!tänkte jag kaxigt)

 Ett år går jävligt fort....tydligen....

Så mina nerver blev minst sagt i olag...

FUSKLAPP

 Då jag av uppvisande av nervsvikt och idiotförklaring av mig själv, uttryckte detta för omgivningen fick jag ett råd av en klok vän,

-Skriv ner hur du tänk Dig-så blir det lättare å hålla fokus!

 Bara att skriva lappen va ett bestyr...men det gjorde susen! Jag insåg då till min stora glädje att jag bara skulle behöva göra en bråkdel av vad jag först målat upp som ett stort svart ogreppbart hål framför mig.

 Så jag tänkte...

-So what! Om folk vill kasta ägg på mig så får jag väl tvätta kläderna när jag kommer hem!

-Är det nu dom kommer...äggena...?

Kanske verkar lite oprofessionellt med fusklapp men den åkte faktiskt ner i rockfickan fortare än planerat, nu hade väl just den manövern med minimala simultankapacitet å göra...men ändå! Jag fixade det!

Och framför allt! Sixpack både höll ihop och tyckte det var dretsköj!

Då vi haft ruggiga problem ,pg av en öroninflammation, i vinter med spöken över allt och nerver där dom inte ska vara, så är jag så stolt över min pålle! Det va stort för oss dethär och klara av detta tillsammans!

 För snacka om så mycket runtomkring som kunde störa våra känsliga hjärnor.....

Vi fixade att det kom ett helt gäng farandes i vild galopp....(mina drömmars gångart...) då de hade stafett.

 Men vi stod pall! Javisst pratade herrn med andra, men det får man faktiskt, så länge det inte går till överdrift!

 Här lite support i förberedelserna med Arrangören Anna!

Jag fick lulla runt lite för att få kontroll över mina nerver-trots att jag hadde lappen i fickan...Kolla så styrningen fungera även när man kom närmare folk och bröte!

 Visade väldigt enkelt och kortfattat hur jag tränat och gymnastiserat Sixpack genom åren, både på lina, vid hand och uppsuttet.

 Försökte att inte krångla till det och enligt folks utsago var det helt ok eftersom det aldrig kom några rötna ägg, likt meteorer i luften....

Det va säkert en 15/20 hästar till, men Sixpack han hitta hon med stort H.

Han hade riktigt svårt att släppa ögonen ifrån henne emellanåt!

Vem liknar hon?

Dagen avslutades för mig med litte försäljning. Alltid lika roligt när barn och folk kommer fram!!!

Sen va det dags att packa ihop och dra nedåt landet igen!

Har Du någonsin vägarna förbi Ed i Dalsland i Augusti månad, så rekommenderar jag varmt detta evenemang!

 Det är allt ifrån hästbingo till stafetter, ponnyridning och dressyruppvisning med käpphästar, försäljning av saker, lotterier, köruppvisning osv osv Härlig stämning och i år ett underbart väder!!!!

 FOTOGRAF

Vill Du se mer bilder från Hästens Dag tagna av Emelie Lindohf , gå in på www.debijantes.fotoexpress.se

Hon har tagit varje bild jag lagt upp i detta inlägg.

Hon och en tjej som heter Malin Eriksson var med för å göra ett reportage om Hästens dag.

 -Hej Då!

På Återhörsel

Eiram-the nervwreck