Senaste inläggen

Av Marie Bolk - 16 november 2007 11:34

Jaha, sä har Gubben vart på shoppingrunda....

Shoppat en riktig Black Beuty har han gjort. Det är ju så när en blir till åren att man inte orkar lyfta på samma vis...ehum.

 Så då vi har nåra träd på tomten som kan komma till användning, och för att underlätta det arbete som uppstår då man kapat av de arma träden, så fick min kära Gubbe tillåtelse att införskaffa en för tidig (h)julklapp.

Gissa om han vill ut å leka med den på stört!

Det praktiska med såndär apparat är ju faktiskt att man kan använda den till fler saker än att forsla hem stortimmret från egendomarna! Jag ser små vita dinosaurie-ägg dinglandes i kranen...därefter läggandes på en liten vagn för vidare transport hem till gården...bla!

E Gubben ostyrig kan jag ju även ta ett stadigt tag runt midjan på han me gripklon och hissa upp han en bete från backen. Där kan han ju hänga då tills han blir mer foglig att hantera...hmmm,tur han inte läser min blogg så ofta-då kanske han får ideer...


 LJUSETS MAKT

Igår va även jag och Gubben ute på gemensam shoppingrunda. Det inhandlades ett gäng meter kabel och armaturer och lampor. Vi (läs JAG) e så evinnerligt trötta på å famla i mörker...

 Vi gör hellre saker under belysning...


MERA (H)JULSTÄMMNING

Vänersborgs Kommun e nåra attans slappataskindianer på detdär med att hålla halkfritt på den berömda R-vägen. Fy för satan-hur vore det om dom bemödade sig me å köra på litte sand kanske...eller ska en behöva införskaffa rally-nabbar te lilla Grålle V6

 Gubben tycker förresten att jag blitt ett tant våp...nervvrak eller nån liknande synonym, då jag fortfarande sitter och gnyr och gnäller i passagerarsätet om hurivida det finn halkrisk eller inte.

-Flåt kan inte hjälpa det....jag borde ut och köra rally nånstan på nån is eller nåt, alternativt åka med nån rallyförare en vända som terapi antar jag.

Lider faktiskt av fjomperiet själv om jag ska va ärlig. Men ja ja det går väl över bara jag får vinternabbisarna på Grålle-V6 så jag kan ut å börna-eller kanske skulle en ta lilla Röda-V4 istället...Den e ju bättre än den värsta bandtraktor och dylika bilar har räddat mig från diverse snöincidenter med sin lätta vikt oich otroliga driv...I många fall va det bättre förr...

På Återhörsel!

Eiram-motståndare till hjulet ;-)



ANNONS
ANNONS
Av Marie Bolk - 14 november 2007 15:29

Satte kaffet i vrångstrupen då jag gick in på en mycket god väns blogg, hon hade vart ute i detta gudsglömda väder tillsammans med en arbetskamrat och åkt. Då denna vinter överraskat de flesta(dock då inte min vän-då hon vart så förutseende alt synsk, att montera på vinternabbisarna lagom till snöoccupationen.) Detta hade dock inte vissa av hennes medtrafikanter ,så det va många som drattat i diket i Tisdags. (va själv ute å åkte, Gubben o jag-och noterade ett helt gäng som inte lyckats hålla sig på vägen-då vi inte heller hadde vart intelligenta nog att sätta på vinterdäck så kopplades 4WD in. De blidde litte bättre då)

 Tyvärr så stötte min vän på en som inte hadde en chans att tygla sin lilla bil och kollisionen vart ett faktum. Det blev smiskpåse i nyllet för alla inblandade. Då min vän sedan tidigare blivit påkörd i betydligt högre hastigheter och därmed ådragit sig en riktigt jävlig nackåkomma, så bättrades denna på i samma veva...Usch!Hemskt och bedrövligt, men som vanligt om man klarar sig hyfsat så tänker man -Tur i Oturen...

 Men min vän behövde verkligen inte dettta!!!!!!Jag önskar henne all lycka till och hoppas att nacken blir bra(bättre) igen!!


HJÄRNSPÖKEN

Placerade ju själv bil vid sidan av vägen förra vintern(Typ, den enda dan det va snö,modd och is...) Jag som alltid vart så himla tokig i när det sladdar och far och OOOOO så ROOOLIGT med snö och vinter=leka rally osv har dystert fått inse´att jag fått ett hjärnspöke...

 -För i hel..ete, SAKTA ner!!!!kom jag på mig själv att skrika till min älskade Gubbe medans jag krampaktigt knöt nävarna så di vitnade.

-Herregud, jag kör i 30!

-Det går för FORT!gastade jag vidare, nu med mindre färg i ansiktet oxå...

Hur kunde detta gått till? Det känns som om bilen när som helst ska säga

-KAMIKAZEEEEEE!!!!!!!!!!!!!

och kasta sig i närmsta dike.

Jag satt och försökte slappna av hela vägen till och från Uddevalla, men det va dömt och misslyckas. Bena va som spagetti när jag klev ur bilen, omedvetet hade jag nog nästan tryckt fötterna genom torpedväggen och därmed åsamkat ett statiskt arbete som bena inte räknat med skulle utföras.

 Nämnde detta för min nykrockade väninna och hon sa

-Gissa om jag e skeptiskt till mötande fordon nu...?

Jag kan tro det och jag förstår precis hur hon känner.

Får villigt erkänna att jag vart av vägen förr vid ett x antal tillfällen, men då har jag oftast kört jävel och därmed fått skylla mig själv, och underligt nog så har det inte bekommit mig då. Men jag tror man får i sig ett hjärnspöke när man hamnat i en situation som man känner att man inte kunnat påverka...

 Hmm hjärnan, dess celler med tillhörande vålnader är ett mysterium...

Krama varann i trafiken!

På Återhörsel ;-)

Eiram-the chicken


Ps.Har satt in en liten idolbild på min vän och två av hennes pållar. Gå gärna in på hennes blogg, se länkar här bredvid, klicka på "Ann-Louise i Hagen" Ds


Av Marie Bolk - 31 oktober 2007 20:37

Jaha så kom den dagen då Månsan skulle ut på lösdriften för att dryfta nya bekantskaper som hon förvisso gått å sneglat på under nästan 2 veckors tid. Det gick förträfflit bra! Karizma och Melisha va görnyfikna på "inkräktaren" men Månsa som minsann hade trampat dessa domäner hela våren tog bara en vända för att kontrollera så att allt fortfarande fanns på rätt ställe och va i sin ordning. Och de va det...maten alltså.

-Wow!Tvåbeningarna har fixat tak på restaurangen så en slipper förstöra frisyren!sa Månsa glatt och tugga i sig en rejäl tugga av hösilaget.

-Hmmm..nu ska de bara fixa till det vidriga träsket men geggamojja ve staketet så blir det ju görbra-riktigt bebolit!fortatte Månsa och blinkade lite menande mot mig...

Å jag vet...de måste fixas....så e det helt ok sen!

Hästar e kloka djur...

Men jag tyckte synd om min älskade Tant...hon undra varför inte hon fick va med...Och visade sitt missnöje genom att skvätta ur sitt livselexir(Lusern hackad strå) ut över hela boxen, då hon insåg att ingen Månsa kom in te kvällsmaten...


LITE RÖRIGT

I morgon skulle det ha kommit en ny pålla till stallet. Fanny-en liten korsning Halvblod lippizaner och Shetland(!) Men det bidde inte så...

 I eftermiddags stod två molokna tjejer(Mor med gullig dotter) på trappen och såg bedrövade ut...det hade blitt lite paj i planeringen...

-Vi måste säga upp platsen, för det är inte säkert att vi kommer...Vi har pengar me oss för denna hyran...Du blir inte arg på oss nu?!

 -Arg!?Varför skulle jag bli arg? sa jag förvånad. Nåja får erkänna att jag möjlitvis blev lite trött...de verkade var mycket sympatiska och trevliga personer med bra syn på detta med hästeriet, så jag tycker det vore tråkit om dom inte kom!

Dom hade garanterat passat in här tror jag. Men sådant är livet, saker och ting förändras...man gör val, både frivilliga och ofrivilliga, och ibland är det ju faktiskt så att man inte kan rå för det som händer, och måste handla utifrån detta!


MER RÖRA

Antagligen så är det sånt som spelar in då min andra nya inhysing idag oxå sa upp en av sina platser, nåja hon har ju kvar en i alla fall. Mamma Karizma och dotter Melisha skall gå åt var sitt håll i slutet av månaden.

Men sånt e livet..shit happends!


EN EPOK GÅR I GRAVEN

I morgon...i morgon ska det nya värmeverket tullas ihop me huset...idag är alltså sista kvällsliga motionsrundan källarn tur och retur...1958 det va tider det...jag gav som förslag till min älskade Gubbe att vi skulle vänta å tulla isär ledningarna tills nästa år...då e ju den gamla järnspisen 50 år...Vore häftigt med 50 års jubileum...

 Oj...va tokig han blev så jag fick övertyga honom att jag verkligen skoja...VERKLIGEN ÖVERTYGA!


I morgon ska jag ta mig ett glas vin!För här ska firas!Det ska bli en riktigt spännande eftermiddag!


På återhörsel!

:-)) Eiram





Av Marie Bolk - 27 oktober 2007 21:10

I dag hände nåt fantastiskt! När jag kom hem efter en nödvändig tvångs-shopping-runda så ser jag til min förvåning att det kommer rök ur vårt lilla annex.

-Herreguuud det brinnneeer! Tänka att en kan bli glad över sånt! (Förvisso så har jag en bekant som skickar mystiska mms på brinnande höbalar med dito suspekta textrader,och jag VET att människan går igång på sånt-hur länge det lilla samhället Sopemaden kommer att fortsätta existera, därom tvista de lärde. Å ho gillar rediga brasor me möe eldfläjms i och inga pyreldar som hennes grannar sysselsätter sig med ;-) )

Nåja, tillbaka till annexet på Långebo-Min rediga Gubbe har alltså strax lagt sista handen ve koppleriet i annexet. Det blir möe kablage och rör som ska tullas ihop på rätt sätt. Han har dock till detta erfodrat proffesionell hjälp då sånt lätt kan bli tok om en inte exakt vet vilken elkabel som ska till vicken rörstump....eller hur det nu va?


ROBBAN THE RÖRMOCKARE mm

Så där stod de alltså, Gubben, Robban The Rörmockare och Leffe The Bushman och bara njöt av blotta åsynen av att en termometer började påvisa bastugrader!

-Nu jäv...ar!Det funkar!Sa Gubben min glatt, trots att han ådrogit sig 3 gradens brännskada 6ggr i pannan för att han va tvungen att glutta genom gluggen för att se -LJUSET!LÅGAN what ever, det BRINNER!


ROMANTISK AFTON

Ett x antal timmar senare satt jag och Gubben och bara stirra på alla mätarna på konstverket i annexet och trodde knappt våra ögon...2000liter vatten uppe i 88grader det e HELT FANTASTISKT!!!!!!!!!!!

-Det här är en milstolpe i vår historia, älskling!sa Gubben så belåten som han aldrig låtit förr...

-Ja, en epok går snart i graven....suckade hon som sägs va motståndare till hjulet-undertecknad!


På Återhörsel!

:-¤




Av Marie Bolk - 25 oktober 2007 11:36

Ja Sopemadingen...hon lyckas med det värsta!

Här skall gratuleras liten Ridlehrer för att hon lyckats med konststycket att få fram en lten telning vid namn M. Sopemadingen och jag slog våra påsar ihop och införskaffade en present.

 Sopemadingen hadde bestämt sig för å ta eget vrålåk(Volvojäv..l)då älsklingsvovven skulle åka med på resan. Jag beordrades att införskaffa passande present.

 Plötsligt tudiluttar det i nallen och det är Sopemadingen

-Det har hänt nåt aldeles förfärligt! Jag står härsöder om Byhölan och jag har tappat BENSINTANKEN!

-Typiskt Volvo...sa jag lite lustigt

Sopemadingen som e lika fäst ve sina Volvojäv...ar som jag e vid mina SAABar protesterade högljutt att sånt kan hända och att hon va strandsatt och inte kom nån vart då det tydligen uppstod ett kraftigt gnistregn så fort hon körde lite framåt.

-Ja ja sa jag..det årnar sej..har du långt till nån tapp?

-HUNDRA meter!

-Kör då dit och hoppa ur fanskapet så fort du kommer fram, fanskapet är väl försäkrad (...en Volvo mindre...he he..)

-JAAAAAA hördes ett ilsket vrål från Volvofantasten.

-När kommer ho hit och undsätter mig,fortsatte det ilsket efter vrålet.

-När jag lastat Capriol, sa jag glatt-för jag har lite dålig humor. Min Gubbe säger att jag är bedrövligt skadeglad-jag ser det som att jag ofta ser nåt lustigt i prekära situationer, som exvis hamna i sjön me klära på och dylika roliga situationer.


Capriol, som var den mest lättlastade häst jag vart med om, lastades på och spändes fast i säkerhetsbältet.

Sopemadingen va allt annat än munter, när jag snabbare än plåtpolisen tar kort, anlände till Byhålan.

-Få se om det går me nåt balsnöre...sa jag klurigt medans jag låg å kräla i finrocken på backen

-Har du me Dig nåt då?! fräste sopemadingen

-Näee...men har Du var inne på verkstan å frågat om hjälp?

-Verkstan!?!Vaddå verkstan!?!

-Jo där har det då funnits en bilverksta, sa jag och viftade me näven lite kungligt.

-Nä dra på...Du menar inte att jag står brevid en bilverksta!?!?


För att kontrollera minnet traskade jag med 7mila kliv bort bakom tappen och fick te min fasa se att minnet hadde sviktat.

 Sopemadingen snörpte på mun och svamla om Alzheimers och förändringar på 30 år och sånt.

 Då jag fortfarande kännde starkt att det va en tapp i närheten, så styrde jag kosan-nu hade jag växlat upp farten-mot själva tapp butiken.


-Finns det nån bilverksta här?

-HÄR UTANFÖR! Hörde jag samtidigt ett glatt tjut utanföe från Sopemadingen


Det hela sluta med att hund lastades in i Grålle V6 och så även Sopemadingen. Hennes älskade Volvojäv...l blev nattgäst på verkstan för akut operation kommande dag.


-Tacka vet jag SAAB, kvittrade jag glatt medans Sopemadingen morra och fräste aldeles förfärligt.


Väl uppe på Fjället hemma hos Ridlehrer visades Capriol upp och papper och pass överlämnades. Capriol va även både viktbärande och rumsren-då Ridlehrer inte har nåt ridhus så kan hon rida på Capriol när det e dretvär ute.


Diverse anekdoter och kunskap och allmänt tjöt avhandlades över goa kakor och kaffe och the vid Ridlehrers köksbord, sen va det dags efter nåra timmar för avfärd med destination Sopemaden. Sopemadingen fick dock åka med hem till Gårn för det skulle tas med hästtransport för införskaffning av Just In Time Hästmat. Sen va enna dan slut.

Ps. Volvoskrället blev frisk igen och så vitt jag vet far Sopemadingen fortfarende runt i åbäket...:-))


På Återhörsel

Eiram-räddaren i nöden


Av Marie Bolk - 17 oktober 2007 13:49

Har hållit mig ruggit lång från bloggeriet ett tag, har haft massor å skriva om men fullständigt kortslutning om hur jag skulle kunna få ner det på pränt...Har vart mer vakuum i hjärnkontoret än vanligt. Trots att det funnits mängda me grejer å skriva om...

 Masade mig ut å fota idag... Så nåra höstbilder från "gårn" har jag klämmt fram, det är ju en så vacker dag i dag med strålande solsken ;)

 Hösten e vacker och jag är mycket tudelad om min åsikt ang hösten...jag gillar inte mörker-men kan tycka det e mysit...

jag gillar inte att lövena faller av-men jag älskar färgerna

jag gillar inte när det blir kallt-men jag drar djupa andetag i den friska höga luften

....Hösten e en jäklarns paradox helt enkelt.


ORD KOMMER INTE I STIM

Nu måste jag arbeta vidare...vill bli klar med mitt arbete så jag kan börja på nästa serie. Just nu e jag på ett manus jag skrivet själv, men så även där hände det att "skrivtorsken" dök upp, så jag fick böna och be om att min kära redaktör letade upp nåt jag kunde rita efter....Har aldrig varit med om maken till tvärnit på skrivsidan. Har egentligen 2-3 serier som jag vet va dom ska handla om men inspirationen är väck...puts väck...Örkar liksom inte tänka...

-Är jag vidbränd? :0 Nåra celler kanske är förkolnade...

-Höstdepression? Näe, jag e enna gla som vanlit men det känns som jag vill krypa in i nåt ide eller nåt...aldeles själv, men med sällskap?Hur låter det då?

-Tillfällig formsvacka?Kanske

-Stress? Skulle va nån inre då..

Näe...känns inte som nåt egentligen...Bara helt jävla skrivtorsk!

Hoppas det inte är för tid och evighet bara...


På Återhörsel!

:{ Eiram



Presentation

Omröstning

Vem är du som läser min blogg?
 Du känner mig i största allmänhet
 Du känner mig pg av hästar
 Du har inte en aning om vem jag e
 Du vet vem jag e, men känner mig inte
 Du känner mig pg av bilar

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Eiram med Blogkeen
Följ Eiram med Bloglovin'

MIN GÄSTBOK


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se