Senaste inläggen

Av Marie Bolk - 12 oktober 2007 14:36

Jaha så var dagen kommen då lilla Vicky (Ocean Avenue) begav sig ut i stora världen på egen hand. Hennes ägare Hovis hade knappt sovit på en vecka av oro för sin lilla hästliknande dotter. Hur skulle det bli och hur skulle det gå med; lastning,komma från mamma, vad skulle mamma äga,skulle hon trivas på nya placet, skulle dom va snälla ve na` osv osv.

 Dylika rotationstankar skulle nog hålla vem som helst vaken, ty man vet va man har men inte va man får. Det hjälpte föga med undertecknads lugnande ord; -Det årner säj, å årner det säj inte så löser vi problämet då...

 Men det är ju lätt för en annan å säga, som förvisso är hiskelit fäst vid den undersköna pållan-men kan, som icke-ägare ,se nyktert på tillvaron.

 Hade inte velat ha nån form av blodtrycksmätare nära Hovis denna dag-tror den skulle haverera, på avstånd.


KLOK DAM

Men lilla Vicky skötte sig med bravur, inte en fundering om att inte gå in i LÅDAN. Rätt in bara, och då skall tilläggas att det va första gången hon åkte själv! Så det formligen knökades in godis mm när hon som ett ljus stolt stod i Lådan utan att ens trampa runt. Nåja nån gång gnäggades det, men jag hade blitt bekymrad om hon inte gjort det....

Jag såg Hovis dra en ENORM suck av lättnad och så var vi på väg...


ARRIVAL

Så bars det av till Essunga, där det nämligen förhöll sig så att min lilla hingst Sixpacks föredetta skötare huserar tillsammans med sambo och störtskön litten pojk!

 Väl framme med den konstant höätande Vicky i Lådan, dök hon upp, Sixpacks föredetta skötare Fröken T med blont litet busfrö i släptåg.

Vicky lastades ur och leddes bort till hage med jämnårig kamrat.

Det hela gick löjligt lugnt till. Det enda som va läbbit på nya stället va den vita stora byttan som stod på backen och såg farlig ut. Det visade sig vid en närmare undersökning att den innehöll hö....


VISSA HAR MER IQ ÄN ANDRA

 Vilket fick undertecknads hjärna att arbeta...Fröken Ts höhäck va ju genial! Varför i hela friden hadde jag inte tänkt på det förut!?!? hade ju blitt erbjuden ett gäng dylika vita attiraljer men inte klurat va jag skulle ha dom till, och vips!!!Bara kapa dom på mitten och shoff så har en två MATSKÅLAR modell större till häst. Åhhh vad det är bra med folk man kan härma-så flåt Fröken T, det står ett gäng 1kubikingar redo att klyvas på gårdsplan=jag har alltså snott din/din sambos ide!Ursäkta...


BULLRACE

Fröken T gjorde sedan misstaget att bju in undertecknad och Hovis på kaffe och...BULLAR (Det va dock inte "Mannens Frus" DelikatessBullar utan frysta köpebullar-flåt igen Fröken T, att jag avslöjade att det inte va hembakt...)

 Bullarna (det va nog 5 eller 6 stycken) försvann från fatet inom loppet av några millisekunder. De smaka görgött-och Hovis och undertecknad va både mätta å belåtna efteråt-tills vi insåg att Fröken T inte tagit en enda bulle...RIDÅ! Antar att hon inte hängde med i det oförskämt höga Bulltempot...


AVRUNDNING...

Då Hovis som vanligt hade bråttom, styrdes kosan mot Långebo igen. Tråkit tyckte jag, som gärna hade stannat längre hos Fröken T då det var SÅÅÅ fint och trevligt där och roligt att se så många välmående TRAVHÄSTAR! Kan tala om att det va nog det mest välskötta travställe jag sett. Ingen lyx, men det andades förnuft och känsla! Och det är ju det som är viktigt-att hästarna trivs!

 Kan tala om att det känns tryggt att Vicky hamnat där.

-De löste sig sa kärringa som sket i vasken!sa undertecknad till en något lungnare Hovis


På Återhörsel!

:-) Eiram






Av Marie Bolk - 7 oktober 2007 15:21

 Så va en hemma från en vansinnigt inspirerande helg! Tänk om man kunde ha Christina sittandes hemma på en goe stol och varje gång man grunna på nåt man ville veta så tryckte man ...exvis ...på näsan, och så rabblades svaret upp. Så kunde man släpa ner henne till paddocken så man kunde göra samma sak där...

 Fast det skulle ju va för lättvindigt antar jag...det e MENINGEN att man ska slita sitt hår i förtvivlan när man inte fattar, för att sedan komma till sans och börja använda de få celler man blivit beskaffad med. (Det är därför jag har så långt hår-jag måste ha å ta av...)

 Det är då man utvecklas....När nåt känns konstigt så utvecklas man, har jag fått lära mig i helgen!

 Och jo jag tackar för det...jag som v

Av Marie Bolk - 7 oktober 2007 11:37

Nu ska jag berätta om min lilla tour till hemlandet!

Det är nämligen så att då min far är litte krasslig (det där med kräftan i halsen) så erbjöd hans två äldre avkommor att forsla hem hans räserbåt från paradiset.

 Paradiset ligger på en ö i Värmland(var annars...?) Räserbåtskrället skulle enligt order transporteras exakt rakt på båtkärran ned till ena avkommlingens domäner i Dalsland. So be it!

Min kära bror och jag avreste med Grålle-V6 på förmiddan så att vi lagom skulle anlända till Mormor och Morfars middagssupee!

 Middagen som serverades var som vanligt helt UNDERBART GOOOOOOD!

Mätta och belåtna  styrdes Grålle-V6 med bihang ned till hamnen där vår Morbror kom och assisterade taxi ut till Paradiset.


Väl ute på Öna visade Morbror stolt upp sitt nya livsverk "Nya Stugan". Den ble gör mysig får man säga! Men eftersom jag e litte gammelmodig av mig så föredrar jag den "Gamla Stugan" som det till råga på allt elände nu för tiden  e el indraget i...Ja visst, det e praktiskt...men som sagt...en har klarat sig i över 50 år uttan el i gemaket så jag måste erkänna att högst personligen så hadde det gärna fått va så i 50 år till....

 Men jag har ju alltid haft extremt svårt för förändringar här i livet, en kan ju inte va perfekt....


Lilla Tim hadde fått äran att hänga med på trippen och jag såg till att han fick motion i det (för mig) ganska obadvänliga vattnet. Det verkade tillslut som om Timmen tyckte det samma för det blev enna svårare och svårare å få han och hämta pinnar i plurret.


Tillslut, när min händige bror Ägick  fixat och donat litte va det dags för avfärd hemåt. Räserbåten vevades igång och så lät det

-Ja Du Tim, nu blir det åka av!

Ägick la i full trottel och det bar av.

-Men va f...n?!?! Va snett ratten måste stått...

Jag hann å tänka

-aaa det måste den...

innan jag insåg att räserbåten hade styrt sin kosa mot lann och tänkte minsann hålla den kusen hur än svettig styrman slet i ratten.

Men min pärla till bror fann sig i en bråkdel av en sekund och slog av farten fort som en grisblink.

-Nä nu jäv...ar, nåt e riktit fel, den styr bara åt höger!!!!


Undertecknad grabbade tag i en paddel och studsade elegant (läs kravla) upp på främre däck, där det paddlades för glatta livet, då den starka sjön gjorde att vi obönhörligt fortsätte kursen mot land. (Plast mot klippa=inge bra kombination)


Min flinke bror rusade från kommandobryggan till aktern och greppade den kraftfulla motorn och lyckades vri den så att vi undvek den stundande katastrofen. Vilken HJÄLTE!


Hela vägen in till kaj satt jag beredd med paddeln,matros Tim blev förpassad till hytten och hjältebror fortsatte att styra genom att vri motorn åt önskat håll.


Till slut va vi i hamn! Nu skulle kamikazeräserbåten upp på transporten, och eftersom min far har mycket tekniskt begåvade avkommor avlöpte lastningsproceduren elegant.


Kosan styrdes återigen mot Mormmor och Morfar för ett adjö, för att sedan styra kosan mot "Sola i vacker Värmlansk stad"


Det är tyvärr inte så ofta jag och min bror träffas nu för tiden så det var GÖÖÖÖR skoj att spendera denna tid med honom. Jag saknar honom MYCKE och ofta. Väl framkommna till hans våning bjöds det på GÖÖÖR GÖTT kaffe och mer tjöt tills det va dags å återspänna ekipaget och bege oss söder ut-Grålle V6 med bihang och räserbåt och jag.


Väl i känd metropol i Dalsland blev det en kvällsvisit hos Ulle-Bull. Alltid lika skoj å träffa henne oxå, diverse häst och gårdsnack avlades innan jag masade mig hem till Gårn igen.


Så jag får säga-eftersom jag inte ofta lämnar gårdsplan-att det va en kanondag! (Trots att vi höll på å krascha räserbåten i badberget-och därmed fått en flygtur vi antagligen sent skulle glömma-om vi klarat livhanken ;-)


På återhörsel!

Eiram-the sjöbuse



Av Marie Bolk - 5 oktober 2007 14:29

Jaha, så flyttar fam Gustafsson med Pålle-Zefyros.

De flyttade hit för sisådär 1 och en halv månad sedan och ger sig tyvärr redan av. Det va ju enna en bit att åka hit, och har man fem syskon så gäller det nog att föräldrarna får klona sig för å hinna med...Så de flyttade till ett stall närmare där de bor, som dessutom har ridhus! Hade önskat ridhus jag med...ett litet ett bara...


FASCINATION

Helt otroligt, människor med många barn, slutar aldrig att fascinera mig! Hur hinner de med?!? Finns det mer timmar på dygnet att köpa på postorder eller nåt som jag inte hajat!?Hade max klarat ETT tror jag, för jag hinner knappt med mig själv...Men folk kanske e lika fascinerad över att en har en massa djur-Hur orkar hon, kan jag tänka mig att en del tänker om såna som jag...Fast jag tror att nyckeln till att ge sin tid åt något är kärlek...kärleken till sina barn och till sina djur och andra/annat som står en nära...Det finns de som samlar på saker eller viger sina liv för saker eller sk kall, och jag tror att det handlar om kärlek...dvs man mår bra själv, genom att ge sin tid i tanke och handling för något man är en del av, eller vill vara en del av.

 Låter det flummit kanske? Nåja, kärlek är individuell, man älskar nog allt på olika sätt...


BILL OCH BULL

 För att återgå till huvudpersonen i familj-hyrd häst-konstellationen, dvs Sofia. Jag måste få säga att ordentligare och mer ansvarstagende 13årig tjej än Sofia får man leta efter, Du är superduktig Sofia, bara så Du vet! Har varit jättekul att ha Dig här!

 Och detta gäller även Sofias kompis Sofia!

(Det va ju så bedrövligt svårt å hålla isär dom två flitiga töserna,så jag döpte om dom till Bill och Bull!)

 Svarten kommer att sakna sin kompis, för Zefyros och han blev ju superkompisar! Han som annars tycker bäst om å gå själv! Krokodil och mördarmaskin i samma förpackning som han e...


GRADER I HELVETET

Så va den alltså här dagen då "flyttfågarna" skulle dra söderut (Båberg ligger söderut i förhållande till Långebo...)

Zefyros hade en helt annan åsikt...men han hade ingen talan, trots att han påpekade detta genom sitt tysta men mycket tydliga språk.

-In i den där? Tjena!GLÖM ER DRÖM!

Lock och pock var lönlöst, trots att denna metod utövades i en halvtimma, då han är en häst som gärna stänger av lite då han blir lite stressad. Jag är av de privata åsikten att man lär hästen med beröm att gå in i transporten, det ska va rolig och motiverande med lådan, och det skall läggas in i träningen som all annan träning. (Om nu hästen har lite taskig inställning till det där med låda.)

Men efter rådande omständigheter så va det omöjlig att göra denna träning befäst på mindre än en timme. (Det var detdär med tid igen-det är inte en bra faktor att blanda in bland djuren-dom har liksom ingen klocka-men dom känner vår puls däremot...)

 Så det fick bli vinchningslastning a la repgrimma...Det fungerade mycket bra tillslut-då Herr Gustavsson stod för vinchandet...

 Jag gillar inte lastning på "våldsvis" men det är grader i helvetet...linor baktill eller slåss mot sig själv tills trycket ger efter, eller kanske tom lugnande medel...sopekvast what ever...det känns inget rolit nåt av ett, men vad göra...hästen skulle in i lådan,och in kom den utan skador på sig själv och omgivning-mission completed.

 Och tillslut var fam Gustafsson med Pålle On the Road Again!

 Lycka till på nya stället!

Kram från Eiram :-))


PÅ ÅTERHÖRSEL!

Annelie hälsar till Bill och Bull oxå, hon tycker det är tomt utan Er!


Av Marie Bolk - 13 september 2007 15:02

Av Marie Bolk - 13 september 2007 14:42

För ganska exakt två veckor sedan hände det ofattbara...Räven kom och kalasade på våra pressious-hönor...Då min kära Gubbe klotat till det bort i andra änden på domänerna, allt för att få hem ÄNNU mer ved, än vi redan fått hemforslat...Han hadde satt sig fast med lilla 450-rullatorn med tillhörande mastodont timmerlass. Nåja, jag har faktiskt både överseende och förståelse för incidenten, för även den bäste kan ju osv...


MER 4WHEEL DRIVE

Det va bara att masa sig ut i skogen med den större röda fyrhjulsdrivna saken och försöka få loss den lille dito kompisen. Då inte så särskilt mycket hjälp behövdes så va både Gubben och Jag snabbt tillbaka på gårn igen.

...intet ont anande...


SLARVIG OCH BLIND

...trött som en e på kväll, så stängdes det till hönorna, det va mörkt och det skymta nåra höns i hönshuset. Jag tänkte inte på antalet höns...noterade dock att det va nåt vitt som låg utspritt efter backen men trodde i min enfald i mörkret att det var vår lilla byracka som styckat ett par nr av Vakttornet...


BRYSKT UPPVAKNANDE

 Ca 6 timmar senare väcks jag av en helt försörd Gubbe som meddelar dödsbudet...det var inte det roligast att starta dagen med...

-Nu har räven nog tatt Lilla Kycklingen och Priscilla...dom e puts väck...

Huu va sorglit...Lilla Kycklingen som va så go...Supersocial och dörolig, han kom alltid fram till folk och skulle kolla va det va för några, om dom gick å bita i bena eller om de hadde nån goe mat...Svarten, en stor svart häst vi har på gårn, och Lilla Kycklinge va dödspolers, åt i samma skål...hur gullit som helst...Hann tyvärr aldrig fota detta...gissa om det grämer mig...?

 Men det är tyst, så fruktansvärt tyst...Lilla Kycklingen hade nämligen föreläsning ca 20h per dygn-och nu hör man bara Elvis-Lilla Kycklingens pappa, gala på sitt hesa lilla vis emellanåt...


  Lille harald blev av med sin mamma som låg och ruvade på ett nytt littet ägg...hon dog på sin post kan man väl säga...


Vi saknar Er så mycket!!!


Lilla Kycklingen f.2006 e.Elvis u.Victoria

Priscilla f.2003 okänd härstamning


                                  R.I.P


På Återhörsel ;I

Eiram


Av Marie Bolk - 11 september 2007 20:35

BEDRÖVLIGT

Jaha så sitter en här och Bloggar igen...asså inte det?Längesen?Jaha...ehum jo men det finns räkningsbidragsarbete att göra...mycke sånt! Jag får säga at jag arbetat som ett littet änimal det sista, ritat och ritat, långt in på nätterna, allt för att klara att leverera i tid. Så nu lyckades jag nästan att hålla tidsschemat...Men igår lades sista handen ve och serien lagd på löddan. Phuuu stööön stånk...nu e det bara färgläggningen kvar...OCH SEN E DET PÅ´T IGEN!


HALVEFFEKTIV DAG

Idag har det bara gjorts litte knop halva dan, resten av dan har jag vart i nåt slags limbo...Misstänker skarpt att min kära flitiga Gubbe har tänkt smitta ner mig med sitt Ebola visus han ådragit sig med feber och annan dret som påföljd, känner mig litte däven. Det är tydligen nån dret som går, i allafall borta i Hagen. Ryrvikskan har hatt samma åkomma och har jämt kommit i form igen. Både Gubben och Ryrvikskan har uppvisat blek färg och röd nos och jag vet inte hur detta matscar mina höstfinnar som invaderat plytet på mig. Men jag antar att jag snart får se resultatet...


SVART ODÅGA

Idag har även Jackie vart på besök för att liva upp lilla Tims tillvaro. Jag som slog på stort och lagade mat i rimlig tid idag, tappade givetvis för ett par sekunder fokuset på byrackorna-och vips så vart dom väck. Det ropades visslades och skreks över hela nejden men inga byrackor. Jippi!Det va ju inte precis det mest önskvärda senariot, då Tim blivit hyfsat bra på att hålla sig hemmavid.(Kan bero på att han mest sitter fast i 0,03 kilometer lång lina nu för tiden)Nåja efter en halvtimme gav de falsettliknande vrålen resultat och de två rymlingarna kom kutandes.


Här ovan ser man en bild av den svart odågan som inkallningen bara funkar till hälften på. Har som motvikt satt in även en bild på en lite större brun sak som inkallningen fungerar klockrent på...hmmm vet inte hur det gått till men inkallningen är tydligen lättare att lära en häst än en hund har jag bittert fått erfara...och pinsamt nog måste jag tillägga att inkallningen går mycket bättre på min 29åring oxå (häst) än på hunn....nåja..en kan ju inte va bäst på allt...ja menar, även den ofelbare kan taffla tet iblant...eller så heter det lagen om allting jävlighet...


På Återhörsel!

Eiram ;-))

Av Marie Bolk - 29 augusti 2007 09:51

FARVÄL DOM GRÖNA I SKOGEN

Jaha så va det slut på det stora eventet Operation Avverkning. Så idag lämnade de gröna maskinerna våra domäner. Det har varit riktigt trevlit å ha dom här, för det är både duktiga,flitiga och trevliga pöjkar som tyglat dom gröna maskinerna. Tack så mycket för att Ni i RamnebergsTeamet gjorde så fint i skogen och va så tålmodiga med "godsfrun"s nycker och ideer ;-)


VÄGBYGGNATION

Man får säga att vi hade en otrolig tur med vädrets makter oxå. Regnet lurade ibland bakom knuten men visade sig i princip bara en Fredag, då det blev sörpa och krondiken på vår lilla egna skogsväg efter maskinerna. Ett tag vart jag enna förtvivlad över hur vägen kunde ta sig såna former, men min flinka och arbetsamma gubbe fick åka och hämta hem Grävis och Fiat från Ryrviks utbyggnadsarbetsplats i Hagen, gubbens kompis Leffen släpades oxå ut och det lagades väg för hela slanten(dvs det vi hadde å tillgå i form av grushög å tegelpannor...)hele helgen! Jäklarns vicken grann väg! Bara mitträcke som fattas nu!

Presentation

Omröstning

Vem är du som läser min blogg?
 Du känner mig i största allmänhet
 Du känner mig pg av hästar
 Du har inte en aning om vem jag e
 Du vet vem jag e, men känner mig inte
 Du känner mig pg av bilar

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

MIN GÄSTBOK


Skapa flashcards