DAGEN EFTER....

Klockan e 15:38 och jag e fortfarande i nattlinnet! Det va gör trevligt igår med många roliga inslag, helt klart. Det blev sen ankomst till gårdsplan-därav denna enorma trötthet, då jag inser att mängden öl inte står i propotion till hur trött jag e. Skulle druckit mer öl, så hade jag nog fått mer valuta för tröttheten. Misstänker att jag bara ser mig en chans att va slö slapp och likgiltig...

FALLENS DAGAR

...ja så hette det årligen återkommande eventet i grannbyn. Min älskade gubbe som idkat ofrivillig godtemplar fasoner i ca 4,5 månad pg av en hjärninfarkt, smög i går omkring på systemet, rädd för å bli ertappad av, jag vet inte vad, män i vita rockar kanske...!,för å handla några små stackars öl till oss båda. Han hade nämligen tänkt att nu borde han faktiskt kunna kalasa lite i alla fall, eftersom att eventet i grannbyn är viktigare än vilket högtidsdag som helst för en inföding som han, och det tyckte jag med. Gubben kalasade lite som han sa, och det hände inget oförutsett på hela kvällen. Tack och lov-men man e ju lite sjitnödig ändå-tänk om det blir fler blobbar i hjärnan...Men man måste sluta oroa sig-och leva, faktiskt...men det e svårt ibland. Men igår hade vi sköj, det va Sopemadingen med buksvågrar och kompisar, och det va JennyPenny och RaraSara och sen dök den "soffliggande" Hovis upp oxå. Trots att han envisades med att inte följa med från början....Träffade även på bla GG-Emelie med kompis på gatan nere vid kanalen, hon var lika glad som vanligt och slängde med sitt vackra blonda långa hår! Även kärt möte med en fd arbetkamrat från den berömda utvecklings avdelningen avhandlades, med mera med fler!!(På minuskontot fanns ilsk,tungrövad, troligen sickendäringa klimakteriekossa, vid bordet på Swinia men det uppvägdes av Sopemadingens imitation av norsk glädjeflicka inför äkta Norrman från Oslo!Ho e inte riktig...Jag tjöt av skratt! Det va en lyckade kväll! Återkommer med bilder när jag klurat ut hur man squisar ur dom ur telefonhelv...etet!

 På Återhörsel!

Eiram ;-))

Så kom då äntligen mor och dotter ut i sommarhagen igen! Gissa om de blev glada!!!Det fanns ytterligare en som va lycklig...gamla Tanten!!!

PROMINENT BESÖK

Till min stora glädje dök min ex-inhysing JennyPenny upp i sin lilla vita Rally-Toyota vid 12 tiden. Vi hade en trevlig förmiddag där vi glodde på bilder och tjöta om forna minnen och planerade framtid och smorde andra planer, alltså sånt där som vi brudar gör när det fikas. (Bör påpekas att vi löste ett och annat världsproblem oxå!)Gissa om alla i TEAM-ARISTOCATs blev glada å se henne igen!

HUVUDKLÅDA

Som vanligt dök Hovis upp och det kliades i huvet ang Vickys remakabla tillfrisknande. Nu kliades det över Vickys göra eller icke göra-comeback i sommarhagen...Men efter moget överläggande, då det framkom att gårdsfrun skulle ut på resa för chassikontroll, så beslutades det om en övernattning till på hotellet. Så combacken e planerad till idag em...

JUSTERINGAR

Igår var jag iväg för att kontrollera så att mitt chassi fortfarande stämde i fixpunkterna. Kiropraktor Kiki var nöjd med att allt satt där det skulle, sen förra gången, då hon fick bryta loss ena skulderbladet från ett revben. Hon behövde bara justera två kotor den här gången! Fräsch och glad i hågen begav jag mig hemåt. Tog en liten fikapaus på en kaffestuga som ligger precis jämt där en svänger mot Alingsås(Om en kommer från Sollebrunn)

 Där beställdes kaffe och lyxmacka-fullkommlit perverst dyrt, men lika pervo gott!!!Kvitto för kaffe å macka=109 riksdaler

-Kan jag ta det på faktura?hade jag nog frågat om jag inte vart där en gång förut och fått reda på prislappen...men då stod min enormt snälla mor för kalaset....

Satans gött e det där i alla fall!

VA GÖR EN INTE FÖR MINDRE SOPPA...

Jag har en god vän i Sollebrunn som jag en gång i tiden gjorde en logotype åt, till hans då, nystartade firma...Det va ett tag sedan och det är roligt att se att det har gått bra för vännens firma!

 Då jag åker förbi Sollebrunn både på dit och hemvägen till Kiropraktor-Kiki passade jag på att hoppa inom, det va ett tag sedan vi träffades.

 Har skaffat nytt åkdon sen vi sist träffades,då det e så att min älskade(det var gubbens egentligen...)BOFen var tvungen att gå till slakt...

KAMIKAZEBIL

 BOFen var en fin bil...tills min 33:e födelsedag, då han bestämt sig för att ta livet av sig!

 Hmmm...man kan skylla på mycket när man inte lyckats bibehålla ett fordon där man tänkt framföra det. Jag hade tänkt mösa mig fram i is och snöslasket på Rösebovägen, men det är bara å inse att så inte blev fallet.

Plötsligt tornade en bergvägg upp framför mig och jag insåg att jag hade SMISKPÅSE i bilen...Sen small det bara! Host å pust och Fy f...n va ont det gjorde. Sparka upp dörren med fötterna och ut ur det pyrande fordonet, ruskade på mig och försökte tänka klart.

RALLY?

Jag körde inte fort, kanske 60-65km/h men det va för fort den dagen i förhållande till underlaget, det e bara att suga på fakta.-DET GICK ÅT HEL...TE HELT ENKELT.

 Ringde till gubben och deklarerade att jag visste nu va jag önska mig i födelsedagspresent ( han haft ett visst huvudbry med detta nämligen.)

Som tur var dök en bekant upp som hjälpsam-gubbe-nummer-två på platsen, och gubben slapp åka från sina plikter för att släpa hem de två liken.

 Rally-Ken blev mäkta paff över vem föraren va i den icke-längre-vackra-9000

Han och polare gav mig en sista åktur med BOFen hem till gårdsplan. En skrapande färd, men det gick förvånansvärt bra när vi väl hittat nåt att binda snöret i...(Det mesta av smällen tog undertill på BOFen-så det va typ inte mycke te bla subframe kvar, ja det va inte det enda som saknades underte om man säger så, men hjulen fanns kvar i alla fall-jag tror motorn funkar sen oxå om dom byter oljetråg...Han veva fint när en vre på nyckeln,starta faktiskt, men dödde efter några varv)

 Nåja det blev te å shoppa ny bil efter att sorgens tårar torkat.

GRÅ PACKÅSNA

 Och det va den nye, Grålle-V6, som min Trim-Vän plötsligt påstod va slö som en gammel åsna! Jag protesterade inte, då jag fatta vinken.

Så efter lite muckeli muckel så fick jag några pållar till å hantera.

Väldigt trevliga pållar oxå, lättfödda tom! Och smarta! De får dom andra pållarna att bli lite mer lättfödda oxå-och det e inte dumt. Så nu går Grålle-V6 som en ängel. Jämt och fint, bättre än förut är det faktiskt bara att inse! Tack min kära Trim-Vän, Du e bra på ditt jobb!

 Och jag blev faktiskt väldigt kär i din lilla svart pärla-har inte haft så trevlit på länge! Bara så Du vet, om det nu va så att jag inte visa det så tydligt...

...över 7000rpm och det händer fortfarande grejer...

dream,dream...sweet dream ;)  men det va ingen dröm-det var verklit...!!!

På Återhörsel!

Eiram :)

Nu är det faktiskt såhär att jag glömt berätta om vår försvunna lilla kisse. Lilla kissen var namnlös under sitt första halvår. (Hon är född 2005 här på gården.) Hon skulle egentligen säljas men då spekulanterna kom så formligen rusade gubben in på logen och väste

-Den ljusgrårandiga stannar här! Spekulanterna som givetvis ville ha den ljusrandiga fick vara varsegod att välja en svartvit pissonge i stället. Så den lilla ljusgrårandiga blev kvar, trots att gubben och jag kommit överens att det räckte med 5 pissar på gårn...

SMART SOM KATTEN...

 Då hon i sitt eget tycke är en mycket intelligent kissemiss, (Därom tvista de lärde...)så begagnar hon sig av vasken i sadelkammaren där hon uträttar sina behov-då kommer nämligen dom käcka tvåbeningarn och...först svär dom en ramsa och sedan spolas det ned, mycket praktiskt! Så är det frascht nästa gång det skall pudras nos!

DOPET

 Min kära vän Ridlärar-A kom på ett briljant namn på den lilla gulliga pissongen pg av hennes intelligens, namnet var CLOSETTA!

 Gubben tyckte givetvis inte att det va ett lämpligt namn på hans lilla älskling, och efter några dagar hade han lyckats pressa fram ett namn till den lilla.STRIMMA fick det bli, och det passade ju bra eftersom hennes syster heter DIMMA oxå!Så det fick duga, men vännen Ridlärar-A kallar henne fortfarande Closetta...

 Strimma fick en kull nya pissongar förra sommaren, men nu klarade gubben att avhålla sig från att behålla någon faktiskt. Det va duktigt av han tyckte jag!

HALSBRYTANDE

 Nåväl, eftersom hon e så intelligent? så har hon vid några tillfällen försökt kränga av sig halsbandet med varierande resultat. Den senaste (och absolut sista !) försöket slutade med katta(!)strof!

 Kattskrället hade lyckats med konststycket att placera halsbandet, (som givetvis till råga på allt, inte gick sönder) likt en hårt dragen sadelgjord precis bakom frambenen. Med detta sprang hon runt och vägrade infångas.

 En dag hörde vi att det jamades nåt förfärligt uppe på loftet. Gubben fann den stackars skrämda katten mellan taket till sadelkammaren och golvet till loftet.

KATTEN OXÅ! 

Gubben hämtade mig och gav mig order att ta med katthåven. (Jo, vi har en håv...inköpt enkom för infångning av trilskandes katter, ett mycket effektivt sätt att infånga de fräsande bestarna utan att få åka till vårdcentralen och sy ihop handen...tro mig, jag vet-den hårda vägen...)

 Gubben skulle locka fram Strimma och jag skulle, när hon kom framrusande från gömstället, vara beredd att fånga in henne i håven! Sjitsmart!

 Men jag e lite "slow" ibland så infångst försöket misslyckades och kattskrället stack skräckslagen till skogs!

-Hon kommer å DÖÖÖ där ute nu! tjöt gubben

Jag var ju lika besviken som han, och jag mådde erbarmeligt dåligt över att katten troligen led alla helvets kval pg av det där dumma halsbandet.

Efter detta gick gubben varje kväll och letade över allt efter sin älskade katta, utan resultat.

RETURN OF THE LIVING DEATH 

Men häromdagen, efter nästan en månad på flykt, fann jag en utmärglad grå liten tufsig sak i sadelkammaren. Hon var fruktansvärt hungrig men vägrade bli infångad. Halsbandshelvetet satt fortfarande fast och det såg riktigt illa ut. Jag var tvungen att göra nåt och det fort. Katt håven hämtades återigen och jag lyckades med hjälp av hennes mamma FRÄSA att locka fram henne till matskålen jag placerade på gårdsplan-och SWOSCH! denhär gången lyckades jag! Katten bars in i sadelkammaren igen och halsbandet "opererades" bort. Strimma förstod äntligen att jag ville hjälpa henne och lät sig snällt behandlas med bakteriedödande salva.

 Gissa om gubben blev glad!!!

THE ÄND

En liten bieffekt på att hon kom tillbaka är dock att hon visat sig vara en återfalls förbrytare...Nu har hon barrikaderat sig i sadelkammaren och vägrar gå ut därifrån, detta gäller även när hon ska göra sina toalettbestyr...

 Men jag kan inte ens med att svära när jag hittar DET-för nu är ju friden på gården återställd! CLOSETTA IS BACK!

På återhörsel

Eiram :)

Det va inte bara Vicky som haka upp sig...så gjorde även skyliften...

ARBETSAMT

Oj oj oj, vilken vecka, vilken helg!

Har arbetat som en liten gnu. Och det har min gubbe minsann gjort oxå. Han har vart så flitig å tätat hela logtaket med "nya" tegelpannor.Så nu slipper jag förhoppningsvis tunnorna på loftet!

 Fy bövelen va otäckt det såg ut när han svävade runt i skyliften. Jag begravde näsan i arbetet för å slippa se eländet...Får rysningar av det svåra slaget när gubben min inte befinner sig på marknivå!! Han har inte den åkomman jag lider av -dvs höjdskräckusenormusextremus...Och tur är väl det, vem skulle annars placerat upp belysningen till den stora arenan...?

EN HJÄLPANDE HAND...

För nu vart det rejält me ljus i kärringsandlåddan oxå! Fast när jag skulle ut och hjälpa till att rikta in lyktorna ,så att man slipper å famla i mörker i mitten på arenan, lyckades jag givetvis klanta till det...

 Till saken hör oxå att vi fick invänta mörkret...Så det hann nästan bli Måndag(Vi började på Söndag:) ) innan vi kunde börja ställa in lyktorna.

-Kan Du flytta på sladden? sa gubben

-Javisst!sa jag

...åsså blidde det natten...

Och det hade väl inte vart hela världen om inte lämpjävulen behövt å kallna innan den behagade å tända sig igen! Gubben hade nog velat säga både det ena och det andra just då, men han bara liksom säckade ihop och lät undslippa ett långt -stöööön...

 Det var en väldigt stönig lampa så vi fick vänta satan så länge kändes det. Tillslut glimmade den till och vi(gubben) kunde slutföra operation ljusinställning...Så det blev väldigt mycke Måndag innan vi kom i säng.

EN OLYCKA HÄNDER SÅ LÄTT

I Torsdags hände nåt tråkit. Min inhysing Hovis ena pålla, lilla Vicky, lyckades göra något tok i hagen på kvällskvisten. Jag skulle ge min gamla Tant sin kvällsmat och gick som vanligt ut kelade lite med Vicky och hennes mor Monza. Det är nämligen så att tanten tar evigheter på sig att käka 1 1/2 kilo havre, typ 45 minuter eller nåt. Men det är ju inte lätt när en har dåliga tandebissingar!

 Vicky var precis som vanligt ända tills jag för en stund suttit å pysslat om Tantens somrigt återkommande mugg. Nästa gång jag tittade upp gick hon görkönstit. Höger bakben hängde inte riktit med, hade enna hakat upp sig litte...Såg nästan ut som när Sixpack fick knäskålsupphakning, fast inte lika illa.

EN TRÖST I NATTEN 

Sopemadingen med gubbe va i antågende, så när hon dök upp fick hon oxå glo på Vickys ben.

-Det e nog inte så farligt, hon stödjer ju på det!Avvakta Du till i morgon, så  ska du se det e bättre! sa hon tröstande.

-Å va nervöst, jag kan väl inte me å väcka Hovis nu, klockan e ju halv tolv..?

-Nä så farlit e det inte, vänta Du till i morgon!

Sagt och gjort, men det va inge lätt å sova den natten kan jag tala om! Lilla Vicky, tänk om hon låg me bena i värt te möran. Hur förklarar man sånt för ägaren?

KONSULTATIONER

 Tillslut gick solen upp, och Vicky gick lika dåligt än. Hovis anlände och jag förklarade, så lugnt jag kunde, va som hänt.

 Vi beslutade oss för att avakta nån dag.

Det blidde Lördag och Hovis och jag såg ingen förändring, så det ble till å tillkalla jourhavande veterinär. Han kliade sig i huvet oxå, men det beslutades om boxvila och painkillers. Och avvakta...

 Konsulterade oxå kiropraktor...men vi skulle avvakta där oxå...

...hatar ordet avvakta!

Det gör Hovis oxå, så han ringde djursjukhuset nästa dag. Fick tid på Tisdagen.

KLÅDA I HUVET?

 Pållarna lastades in transportburen och iväg.

Väl framme blev det fler anhängare till huvudklådaklubben, det böjdes och klämdes och känndes och kliades i huvet. Det röntgades och kliades åter i huvet, då inte minsta lilla benbrott eller dyligt visade sig. Men Vicky fick sig ju en kick av drogerna i alla fall, så hon va nog nöjd.

 Pållarna lastades in för hemfärd, varken Hovis eller jag var så väldigt mycke klokare förutom att det inte hittats nåt fel på hästen. Kanske en liten svullnad på insidan höger lår, men det va oxå allt. Kan va en fläkning, upphakning,sträckning,kan va va som helst, sa veterinären och höjde på ögonbrynen och klia sig i huvet...

UNDER SKER!

 Väl hemma lastades pållarna ut och Vicky spatserade iväg på BETYDLIGT lättare steg. Något hade hänt, och det berodde INTE på att hästen fått sig en sil, hon gick faktiskt väldigt mycke bättre, benet hängde ju me!

 Och idag, underligt nog e det i princip som bortblåst...hobbyveterinären Eiram gissar fortfarande på hakning...Huruvida jag har rätt eller fel lär vi nog aldrig få helt svar på, men gissa kan man ju få göra! hoppas alla djur å folk håller sig friska ett tag nu...

PAPPSEN

...fast pappsen ligger på Sahlgrenska och får massa gift i sig för att ta död på kräftan han satt i halsen (på nån kräftskiva kanske...) Så det kanske blir en tuff tid, man e ju enna lite orolig. Kräftor är ju dom som ställer till ett, eller är det dillen? Nåja, sänder en hälsning till min kära far. KÄMPA PÅ så kräfta kommer i å!

MAMMSEN

...vill oxå sända en eloge till min kära mor som bla figurerat diskmaskin i helgen, tyvärr syns det inte längre, men jag skall försöka åtgärda detta innan gubben kommer hem å får se den morrande högen på bänken...

JAG ÄLSKAR ER! NI E BÄST! Bara så Ni inte glömmer det ;)

Näe nu e jag dret-trött, orkar inte skriva mer...

På återhörsel!

EIRAM :)

-Går dendär å äta, den där utstickande bullen hon har gömt under tröjan! undrade Sixpack som blev trött på att agera fotomodell.

-Kolla Mamma! Han är äntligen hemmma! säger Tim.

Efter en aldeles för lång och tung arbetsdag anländer han med stort H...Gubben!

I bakgrunden skymtar "den gamle slöe" och "pansarvagnen".